Unik forskning med solarier
Den världsledande D-vitaminforskaren Johan Moan har de senaste åren fokuserat sitt arbete på
D-vitaminernas roll för människan och han har i sin forskning bevisat att man med solarium kan höja
D-vitaminnivåerna i vårt blod till samma nivåer som solen gör under sommaren.
Myten att solarium inte producerar D-vitaminer är nu alltså punkterad.
Moan säger bland annat följande på en föreläsning i Stockholm, "Om man hade förstått hur ofantligt effektivt
solen och faktiskt även solarium är på att producera D-vitaminer, då hade man haft ett helt annat regelverk, det är helt säkert."
Moan beskriver under sin föreläsning även de positiva effekterna som D-vitaminerna har på oss människor
och han påtalar vikten av att våra myndigheter förstår dessa mekanismer ur ett folkhälsoperspektiv.
I slutet av föreläsningen riktas även kritik mot Strålskyddsmyndigheterna i Sverige när han säger att
deras information vilseleder allmänheten, " Det är klart att det är mycket viktigt att inte bedriva demagogi
eller att vilseleda människor. Solens ljus är så viktigt, jag kan inte beskriva solens inverkan på vår biologi.
Den är så enorm, den är över alla gränser.", avslutar Moan.
Johan Moan erhöll den 2 september i år Oslo Universitets forskningspris på 250 000 norska kronor för sitt arbete.
9 minuter av denna föreläsning finns nu publicerad på You Tube. Dokumentation och textning är finansierad
av Svensk Solarieförening. Klicka på länken för att se filmen, http://www.youtube.com/watch?v=WY3GTrnS1Jc
Klarsynt från Apoteket 20100813
SSM, Strålskyddsmyndigheten fortsätter alltjämt med sin negativa information om solens inverkan på människan.
Men allt mer ofta så kommer nu solens positiva effekter fram i olika media. Apotekets kundtidning, som kort och gott
heter ”Apoteket”, har i senaste numret ett bra exempel på detta. Kundtidningen har en upplaga på 600 000 exemplar
och artikeln publicerades andra kvartalet 2010.
Apoteket har tidigare, vid flera tillfällen förmedlat SSM:s negativa information i sin kundtidning. När nu även Apotekets
budskap har nyanserats, så är det ett stort steg i rätt riktning. I artikeln som har rubriken ”En strålande vitaminkick”,
sägs det bl.a. att ”solens ultravioletta strålar är mycket viktiga för oss och att solen är vår främsta källa till D-vitaminer”.
Vidare säger man att ”D-vitaminerna motverkar en rad sjukdomar, till exempel vissa cancerformer, högt blodtryck, MS, diabetes och hjärtinfarkt”.
Apoteket säger även att ”huden mår bra av solens ljus” och man beskriver de goda effekterna för patienter med
psoriasis, akne och eksem. Slutligen så beskriver man också ganska ingående varför solens ljus även påverkar vår mentala hälsa.
Tack Apoteket för mycket klarsynt och sakkunnig information!
Svensk Solarieförening anser nu att även SSM måste nyansera sin information. SSM:s arbete kan kanske annars,
enligt det nya kunskapsläget, allvarligt försämra den allmänna folkhälsan.
Du hittar hela artikeln hos ditt Apotek.
Allt Strålskyddsmyndigheten inte vill att du ska veta om solning.
1 Vetenskapliga studier bevisar att det är nyttigt att sola.
Sedan vi publicerade vår förra sammanställning 2007, har det tillkommit en del nya fakta om sol och hälsa. De allra flesta pekar i riktning mot att det är nyttigt att vistas ute i solen. Dessutom är det allt fler forskare som överger den gamla, solkritiska håll-ningen. Grundinställningen idag kan ses som att det är nyttigt att sola, bara du inte bränner dig. Så enkelt är det faktiskt.
I den här skriften kommer vi att presentera både nya fakta och sådant som fanns med i den gamla sammanställningen. Allt kan beläggas i forskning, och alla faktauppgifter har som du ser källhänvisning. Skulle vi någonstans ha missat källhänvisning till en rapport, att belägga ett citat eller liknande är du välkommen att höra av dig till oss så hjälper vi dig att hitta källan.
1.1 Solen skyddar mot cancer
Om man ska finna ett tillfälle när den nya synen på solen fick sitt definitiva genom-slag, var det Amerikanska Cancerforskningsförbundets årliga konferens i Anaheim, Kalifornien, våren 2005.
Då presenterade Edward Giovannucci, professor i nutrition och epidemiologi vid Harvard och en ledande cancerforskare, en studie som visade att i stort sett alla can-cerformer kan minskas med ökat intag av D-vitamin. 80 % av vårt D-vitamin kommer från solen.
I studien konstaterades att dödligheten i cancer generellt skulle minska med 30 % om kroppen fick tillräckligt med D-vitamin . Och professor Giovannucci talade ett klar-språk som är mycket ovanligt i forskarsamhället. Bland annat sade han att:
• ”D-vitamin kan förhindra 30 dödsfall för varje dödsfall som orsakas av hud-cancer.”
• ”Jag utmanar er (de församlade forskarna, vår anm) att försöka hitta något område eller något näringsämne eller överhuvudtaget något som så klart mot-verkar cancer som D-vitamin.”
Professor Giovannuccis studier visade att i stort sett alla former av cancer motverkas av D-vitamin. En ökning av 25-hydroxivitamin D (se faktaruta om D-vitamin, i slutet av rapporten) i kroppen med 25 nmol/L skulle kunna minska
• uppkomsten av cancer generellt med 17 %.
• dödligheten i cancer med 29 %.
• uppkomsten av cancer i matsmältningsorganen med 43 %.
1.2 Amerikanska solråd ändras
Professor Giovannuccis presentation fick stor uppmärksamhet och talet imponerade så mycket på Amerikanska Cancersällskapets (ACS) chefsepidemiolog, Michael Thun, att Amerikanska Cancersällskapet kommer att förändrade sina solråd i mer solvänlig riktning. Michael Thun sa vidare att:
• ”Det finns nu bevis på att D-vitamin både kan förhindra att cancer uppstår och användas vid behandling av redan utvecklad cancer”.
1.3 Gigantisk studie bekräftar resultaten
Senare har Giovannucci fått stöd från fler håll. Låt oss bara kort berätta för dig om två avgörande studier som rör sig på det mer generella planet.
Två år efter professor Giovannuccis revolutionerande studie fick har stöd i en av de största medicinska studier som överhuvudtaget genomförts. 4 192 635 patienter från cancerregister i 13 länder analyserades. Bland annat deltog Karolinska Sjukhuset. Resultatet publicerades i European Journal of Cancer samt i British Medical Journal i juni 2007.
Slutsatsen blev att människor som under lång tid exponerats för solens ultravioletta strålar löper kraftigt minskad risk för många svåra cancersjukdomar som drabbar inre organ, framförallt cancer i mage, ändtarm, prostata, bröst, njurar, lever, gall- och urinblåsa, lungor och bukspottskörtel. Risken för hudcancer var däremot lika stor oavsett klimatet. Professor Kari Hemminki, Karolinska Institutet förtydligade resul-tatet:
”Det vi såg var att de sydliga länderna hade en lägre risk för alla interna tumörer. Riskminskningen var i genomsnitt lite mer än hälften ”
”Det här är en jättestor studie så man kan dra slutsatsen att så här är det”
1.4 Generella hälsoeffekter av solen klarläggs
Det var alltså konstaterat att solen skyddar mot cancer, och dessutom klarlagt att so-len inte ens var en risk vad gäller hudcancer – utbredningen var ju lika överallt. Men hur är det då med andra sjukdomar? Samma år kom en annan studie som visade på D-vitaminets mer generella hälsoeffekter.
Studien genomfördes vid Albert Einstein College of Medicine, New York, USA under ledning av professor Michal Melamed.
I studien undersöktes 1 806 dödsfall. Man kunde konstatera att personer som hade brist på D-vitamin löpte 26 procents högre risk att dö än de som hade mest D-vitamin i blodet. Deltagarna ingick i en studie med över 13 000 deltagare, finansierad av USA:s nationella hälsoinstitut. Dan Mellström, professor i geriatrik vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg kommenterade studien i DN:
”Det är en mycket bra och välgjord studie och den kommer säkert att få stor bety-delse. Vi har gjort en liknande undersökning i Sverige, som ska presenteras i sep-tember, och fått samma resultat”.
1.5 Solen och D-vitaminet
Omkring 75 % av det D-vitamin vi får i oss produceras då vår hud utsätts för solstrå-lar; utan sol får vi för lite D-vitamin. Därför är vi på de nordiska breddgraderna extra utsatta, speciellt under vinterhalvåret. Då ger solen i princip inget D-vitamin alls, ef-tersom den står för lågt på himlen. Det är ingen tillfällighet att benskörhet (Osteopo-ros) är ett stort problem i Skandinavien: Benskörhet och brist på D-vitamin hör ihop.
1.6 Fisk och mejeriprodukter räcker inte
Men kan man då inte få i sig D-vitaminet från andra källor; fet fisk och mejeriproduk-ter är ju också källor till D-vitamin? Nej, det är faktiskt inte så enkelt. För det första är det oklart om D-vitaminet i kosten är av samma slag som det som bildas när vi so-lar. För det andra krävs det stora mängder: Enligt professor Heike Bischoff-Ferrari vid Zürich Universitet behöver vi äta två laxar eller makrillar om dagen för att kom-ma upp i den nödvändiga dosen av D-vitamin. Översatt till tran innebär det ca en kvarts liter tran om dagen. Den som kan trycka i sig det är att gratulera.
1.7 Kosttillskott avfärdas
Men hur är det med kosttillskott då? Nuförtiden finns det ju alla möjliga vitamin- och mineralpiller? Tyvärr, det fungerar inte heller. Docent Pelle Lindqvist ledde tillsam-mans med professor Håkan Olofsson en studie om blodpropp och solning (vi åter-kommer till den). Det här säger Lindqvist om kosttillskott:
• ”Dagens D-vitaminpreparat är för lågt doserade och dessutom får man i sig för mycket A-vitamin som är giftigt. Det finns bara ett effektivt sätt att få D-vitamin. Man får sola, endera ute i solen eller sola solarium”.
1.8 De felaktiga solrådens försvarare
Om det nu är så att solen är en hälsokälla, varför finns det då ett sådant motstånd mot solning? Varför lägger svenska myndigheter så mycket arbete på att skrämma folk från solen, nu när de amerikanska har slutat med det? I princip finns det två skäl till det.
Det första är rent formell; den pådrivande myndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten, har ett felformulerat uppdrag. Deras uppdrag är nämligen bara att minska antalet fall av hudcancer utan hänsyn till övrig folkhälsa. Om hundcancern minskar, och all an-nan cancer (samt till exempel benskörhet och blodpropp) ökar, har alltså SSM ”lyck-ats”.
Den andra är mänsklig; de som arbetar med dessa frågor på SSM har investerat mycket prestige i kampen mot solen. Och det är inget ovanligt fenomen att en liten grupp som (upplever sig) arbeta mot ett större eller högre mål, drabbas av grupptän-kande. Man får svårare att ta in fakta från omvärlden, avskärmar sig och stöter bort allt som stör den etablerade bilden. Fråga vilken psykolog som helst.
Ok, så långt det aktuella läget och historik. Låt oss nu titta på de konkreta forsknings-resultat som stödjer vår tes.
2 Forskningsläget
Det kommer hela tiden nya rapporter som bekräftar den tes Giovannucci lade fram, vad gäller att sol skyddar mot cancer. Dessutom har det kommit rapporter som visar på solens positiva effekter vad gäller psykisk hälsa, hjärta och kärl, benskörhet och immunförsvar.
2.1 Solbrist dubblar risken för cancer i prostata.
Det finns flera studier som visar att sol minskar risken för cancer i prostata. Då kan det vara värt att hålla i minnet att cancer i prostata är den vanligaste cancerformen i Sverige. Enligt socialstyrelsen drabbades 8 870 män av sjukdomen . 2 473 avled i den , det vill säga drygt 27 % av de drabbade. Som en jämförelse kan nämnas att 2 333 personer fick malignt melanom under samma period; 265 avled, d v s drygt 11 %. (Dessutom är sambandet mellan solning och malignt melanom inte alls någon själv-klarhet, mer om detta senare.)
I en av studierna jämförde forskare vid tre olika cancerinstitut 450 patienter med mycket svår prostatacancer med 455 män i motsvarande ålder och med liknande bakgrund, som inte hade sjukdomen. Man fann att män som exponerades för lite sol löpte dubbelt så stor risk att utveckla prostatacancer som män som regelbundet ex-ponerades för mycket sol.
I en annan studie jämfördes 1 029 män som hade utvecklat prostatacancer med 1 371 friska män i samma ålder och med samma rökvanor. Man fann att män som hade högre nivåer än genomsnittet av både 25-hydroxivitamin D och 1,25-dihydroxivitamin D löpte 45 % lägre risk att utveckla prostatacancer .
2.2 Solbrist ökar risken för de allra flesta cancerformer.
Det finns flera andra oberoende studier över hur olika cancerformer motverkas av det D-vitamin som bildas när du solar. Som exempel kan nämnas studier som visar att prostatacancer , bröstcancer , lymfkörtelcancer och hudcancer minskar på grund av det D-vitamin som bildas vid solning. Dessutom finns det ytterligare ett tiotal cancer-former som man visat är beroende av solbrist.
Som exempel kan nämnas två rapporter (varav en svensk) som pekar på att både njurcancer och en av de dödligaste cancerformer som finns, nämligen bukspottkör-telcancer, är beroende av brist på solljus. Låt oss uppehålla oss lite vid studien av bukspottkörtelcancer.
Den är väldigt viktig av två skäl. Dels handlar studien handlar om en av de dödligaste cancerformerna; de som får den överlever i genomsnitt bara tre månader. Dels är den extra viktig för oss i Skandinavien: Om du tittar på världskartan för bukspottkörtel-cancer (pancreascancer) ser du att de högsta siffrorna påträffas i Norden.
I svenska Socialstyrelsens skrift “Cancer i Siffror 2005” står det på sidan 59 att “Buk-spottkörtelcancer är däremot mycket ovanlig i t ex Afrika och Indien". Det indikerar att det finns viktiga skyddsfaktorer mot sjukdomen i de här länderna. Det är gott om stark sol i både Afrika och Indien.
2.3 Att sola är en effektiv behandlingsform av lungcancer
Vi kan alltså konstatera att D-vitamin förhindrar uppkomsten av flera cancerformer. Den här studien var den första som visade på D-vitaminets positiva inverkan när det gäller behandling av dem som redan fått cancer – i detta fall lungcancer.
Studien omfattade 456 patienter med tidig lungcancer. Det visade sig att de som hade en hög D-vitaminkoncentration i blodet hade betydligt större chans att överleva än de med låga halter av D-vitamin: Fem-års-överlevnadsgraden var 72 % för dem med höga halter D-vitamin, 29 % för dem med låga halter. Mer än dubbelt så stor alltså.
D-vitamin har många positiva egenskaper som kan förklara varför det kan användas vid behandling av cancer, t ex undertrycker vitaminet oreglerad celltillväxt.
2.4 Solning minskar risken för lymfkörtelcancer
Ett försök som tog en ironisk vänding, genomfördes av en svensk/dansk grupp. I stu-dien, som presenterades 2005 , försökte forskarna visa att solning bidrog till utveck-landet av lymfkörtelcancer. Man undersökte därför solvanorna hos 3187 personer som hade utvecklat lymfkörtelcancer.
Till sin förvåning upptäckte forskargruppen att de som hade solat riktigt mycket vi-sade 30 – 40 % mindre risk att utveckla lymfkörtelcancer (Non-Hodgkin Lymfom) än de som inte solade alls. Studien visade dessutom att ju mer man solade desto mindre var risken att utveckla lymfkörtelcancer.
Att forskare försöker bevisa solens farlighet och kommer fram till motsatsen är f ö inget ovanligt. Inte minst när man tittar på den forskningen kring den cancer som framför allt förknippas med solning, nämligen hudcancer.
2.5 Solning och hudcancer
Är du övertygad om sambandet mellan solning och hudcancer? I så fall är du inte en-sam. Decenniers propaganda har satt sina spår och förr trodde man också att magsår endast orsakades av stress, inte bakterier. Faktum är att sambandet mellan hudcan-cer och solning är allt mer ifrågasatt.
2.5.1 Sambandet ifrågasatt
Professor Johan Moan är en ledande auktoritet på sambanden mellan solning, D-vitamin och cancer. Baserat på egna och andras forskning rekommenderar professor Moan måttlig solning i syfte att bland annat förebygga cancer. Moan är verksam vid Radiumhospitalet och Fysiska Instititutet vid Universitetet i Oslo samt medlem av Kungliga Norska Vetenskapsakademien. Han är bland annat känd för en metod att bota hudcancer utan operation. Så här säger Moan om sambandet mellan sol och hudcancer:
• ”Chansen att överleva vid hudcancer är större om man solar än om man inte gör det”.
Professor Moan är kritisk till det norska etablissemanget inom hälsa, och menar att deras varningar och restriktiva riktlinjer (som påminner om de svenska, men är inte riktigt lika restriktiva) kan slå väldigt fel:
• ”Sol i måttliga doser är varken farlig eller cancerframkallande, tvärt om.”
Med ”måttliga doser” menar professor Moan att du inte ska bränna dig. Men det in-nebär ju bara att du, som alltid, bör följa kroppens eget varningssystem. Du ska inte dricka dig full, äta dig fet eller träna med infektion i kroppen. Svårare är det inte.
2.5.2 Solråden ifrågasatta
Två andra forskare som ifrågasätter sambandet mellan sol och hudcancer är docent Pelle Lindqvist och Håkan Olofsson, professor i onkologi (läran om tumörsjukdo-mar). Enligt Håkan Olsson är det endast en liten andel av alla hudcancerfall som be-ror på solen:
• ”Genetiska faktorer spelar en viktig roll. Det är de australiska och engelska sol-rekommendationerna som är de allmänt kända och de säger att man inte ska vara ute i solen mellan 11.00 och 15.00 på dagen, man ska ha kläder på sig, bära hatt och vara insmord med solkräm med hög skyddsfaktor”.
Detta kommenterar Pelle Lindqvist med orden:
• ”Det här leder sannolikt till mer skada än nytta”.
2.5.3 Är solråden direkt skadliga?
Det är alltså högst oklart i vilken mån solning faktiskt är kopplat till hudcancer. En bov i dramat kan mycket väl vara de svenska solråden. De är för det första hämtade från Australien, där situationen är en helt annan.
För det andra är det just mellan elva på förmiddagen och tre på eftermiddagen som UVB-strålarna är som starkast och alltså hjälper kroppen att bilda D-vitamin.
För det tredje är många solkrämer utformade så att de stänger ute UVB (för att du inte ska bränna dig) men släpper igenom UVA (som gör att du blir brun). Resultatet är att kroppens varningssystem kopplas ur, och du får alldeles för mycket UVA.
2.6 Solning är bra för hjärtat och blodkärlen
Låt oss återvända till docent Lindqvist och professor Olofsson. 2009 presenterade de en studie som genomförts vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Uni-versitetssjukhuset i Lund. Undersökningen omfattade 40 000 kvinnor och publicera-des i mars 2009.
Bakgrunden till studien var att varje år drabbas 5 000 kvinnor av blodpropp. För 1 000 av dem blir det livshotande då proppen släpper i benet och går vidare till lungan.
Studien visade att kvinnor som solar mycket löper 30 % lägre risk att drabbas av blodpropp, jämfört med dem som undviker solen. Att solen är avgörande visas också av en annan uppgift ur undersökningen: Under den mörka årstiden ökar risken att få blodpropp med 50 %.
När undersökningen presenterades i media fällde docent Pelle Lindqvist följande kommentar:
• ”Det är dags att ifrågasätta de råd som i dag är helt inriktade på att förhindra hudcancer. Synen har varit fixerad på den dubblerade risken av malignt mela-nom, det finns ju flera kända fördelar på till exempel hjärtinfarktsidan, stroke-sidan och även på olika typer av cancer som bröstcancer och prostatacancer”.
Det är alltså inte bara cancer som motverkas av solning. Sjukdomar i hjärta och kärl (kardio-vaskulära sjukdomar) motverkas av solning . När det gäller hjärtinfarkt och hjärnblödning finns det studier som visar på att solning minskar kolesterolhalten och att blodtrycket sänks .
2.7 Sol och psykisk hälsa
Det finns också studier som visar att vi de facto mår bra psykiskt av att sola – och det beror inte enbart på att man mår bra av att se brun och fräsch ut, utan på grund av att kroppen utsöndrar endorfiner som gör att vi mår bättre .
I Sverige säger läkaren och psykiatern Mats Humble att de korta sommarmånaderna inte erbjuder tillräckligt med sol. Konsekvenserna blir bland annat ökad risk för au-tism, vilket gäller särskilt mörkhyade som behöver mer sol för att tillgodose kroppens behov av D-vitamin. Till exempel kallar somalier autism för ”svenska sjukan”.
Mats Humble råder oss att sola när chansen finns, äta fet fisk och åka till sydligare breddgrader eller sola solarium för att inte drabbas av D-vitaminbrist.
2.8 Sol och benskörhet
Sist men inte minst så finns det studier som visar att benskörhet har sin orsak i sol-ljusbrist . Detta är som tidigare påpekats ett stort problem i vår solfattiga region.
2.9 Sol stärker immunförsvaret
Tvärt emot vad många tror, finns det faktiskt inga bevis för att vitamin C motverkar förkylning. Däremot pekar en amerikansk studie med 19 000 deltagare på att vitamin D stärker immunförsvaret.
Rönen presenterades i tidskriften Archives of Internal Medicine 2009. Artikeln visar att bland dem med lägst halter av vitamin D var det 40 % fler som nyligen haft en luftvägsinfektion, jämfört med dem med högst halter. Siffran är givetvis justerad för rökning, BMI, ålder och andra grundläggande hälsofaktorer.
När det gällde personer som redan hade kroniska luftvägssjukdomar som astma eller KOL, var sambandet ännu starkare. Undersökningen pekar alltså på att vitamin D spelar en stor roll för immunförsvaret.
Undersökningen gick till så att blodprov från 19 000 personer analyserades. Proven var representativa för den amerikanska befolkningen från 12 år och uppåt, vad gäller kön, etnicitet, ålder m m.
2.10 Är det skillnad på riktig sol och solarier?
Kort svar: Nej. Som professor Moan (se ovan) säger; ”en foton är en foton”. Att solarier, till skillnad från den riktiga solen, inte skulle ha någon hälsoeffekt avfärdar professor Moan som en ren myt.
Långt svar: Det är en allmän uppfattning att det inte bildas något D-vitamin när man solar i solarium, eftersom solarier inte genererar någon UVB-strålning i våglängds-området 295-315 nm (alltså de våglängder som krävs för att kroppen ska producera D-vitamin). Detta är helt enkelt inte sant, utan en fördom som lever kvar från förr. Att påstå att moderna solrör inte genererar D-vitamin är som att påstå att tåg drivs med kol.
Både Statens Provningsanstalt och Radiumhospitalet i Oslo har bekräftat att Ultra Tans lysrör ger strålning i det område som producerar D-vitamin, det vill säga 295-315 nm.
3 Det finns inget samband mellan solarier och hudcancer.
För några år sedan försökte professor Ulrik Ringborg och sju andra ledande hudläka-re att bevisa ett samband mellan solariesolande och malignt melanom, alltså den far-liga typen av hudcancer. De gjorde därför en omfattande studie. De valde ut männi-skor i åldersgruppen 18-49 år från sex europeiska länder, som solade extremt mycket i solarier. I forskargruppens rapport står det:
• ”Användandet av solarier hos den här gruppen var större än i någon annan studie som gjorts”.
Det intressanta är att de inte kunde hitta något samband mellan solariesolning och malignt melanom – trots att de ansträngde sig. Eftersom Ringborg et al??? är heder-liga forskare, kan du mycket riktigt läsa i rapporten att:
• ”det fanns ingenting som visade på något samband mellan solariesolning och malignt melanom” .
Detta hindrar dock inte anti-sol lobbyn från att sätta sin egen vinkel. En av de märk-ligaste turerna dök upp tidigt under 2009.
3.1 Mörkermännen slår till igen.
Då publicerades en rapport med titeln ”Artificial UV Radiation and Skin Cancer” från The International Agency for Research on Cancer (IARC). I den påstods att solarie-solning i unga år ökar risken för hudcancer senare i livet.
En internationell forskargrupp avfärdade senare påståendet som falskt och vilsele-dande med stöd i en EU-finansierad studie som inte fann något som helst samband mellan solariesolning och hudcancer.
IARC:s rapport ville göra gällande att ”användandet av solarier före 35 års ålder ökar risken att få hudcancer (melanom) med 75 %”. Organisationen Sunlight Research Forum (SRF) lät ett antal internationellt välkända forskare titta närmare på studien. Efter deras granskning avfärdar SRF studien som ”spurious” (enligt ordboken ”falsk, oäkta, förfalskad, hycklad”).
3.2 Viktig studie utelämnades
Hur kom då IARC fram till sina felaktiga slutsatser? Jo, genom att helt enkelt ute-lämna en av de viktigaste studierna, finansierad av EU och genomförd vid Luxem-bourg Health Institute.
Studien gällde solariesolning och risken att utveckla melanom hos 18 – 49 åring-ar, och behandlade 622 fall av melanom och patienternas exponering i solarier och i naturlig sol. De jämfördes med en kontrollgrupp på 649 personer i sex euro-peiska länder. Nivån vad gäller deltagarnas solning var högre än i någon tidigare studie i samma ämne.
Forskarna hittade ingen koppling mellan melanom och solarier. De fann inte hel-ler någon koppling mellan tid i solarier och risken att utveckla melanom, detta oavsett om personerna hade solat mycket eller litet i solarium. De fann inget sam-band mellan solariesolning före 19 års ålder och melanom senare i livet.
Som slutkläm hittade de ingen koppling mellan högt användande av solarium och melanom. Detta var alltså en forskningsrapport som IARC bedömde som ointres-sant i sammanhanget.
4 Därför är det nyttigt att sola i solarium
Att sola i solarium är ett bra sätt att få D-vitamin under främst den mörka årstiden. Det finns en felaktig uppfattning att det UV-ljus som kommer från solarier inte ger någon D-vitamin.
• Denna uppfattning är en kvarleva från att de halogenlampor som användes för mer än 30 år sedan som endast alstrade UVA-ljus.
• Moderna solarier alstrar UV-ljus som ger D-vitamin. På senare år har det till och med kommit fram speciella D-vitaminrör.
4.1 Så skapar solens strålar D-vitamin
Den viktigaste källan till D-vitamin är UV-ljus. Det finns två sorters UV-ljus:
• UV-B som gör att vi blir röda och pigmenteringen i huden startar. Det är också UV-B som gör att D-vitamin bildas i huden.
• UV-A mörkfärgar det bildade pigmentet och vi blir bruna.
Det D-vitamin vi får från UV-ljuset svarar för den absolut största delen av kroppens D-vitaminbehov - ca 75 %. En mindre del kommer från föda som fet fisk och mejeri-produkter (som ofta är D-vitaminberikade).
D-vitamin består av flera olika komponenter och forskarna är inte helt klara över om det D-vitamin vi får från D-vitaminberikad mat är lika verksamt som det som kom-mer från UV-ljuset.
4.2 Var försiktig med solen – och solskyddskrämen!
Självklart är det viktigt att man anpassar solningen till sin egen hudtyp och att man inte bränner sig. Man skall också vara försiktig med att använda de vanligaste sol-skyddskrämerna som enbart tar bort UV-B ljuset. Man får då inget D-vitamin men man kan vistas i solen lång tid utan att bli bränd vilket gör att man får onaturligt mycket UVA-ljus.
4.3 Mindre risk att bränna sig i solariet
Det ultravioletta ljuset i solariet är i stort sett likadant som solens. Men solariet har en något lägre UV-B halt än solen vilket gör att man inte lika lätt bränner sig. Till skillnad från solen, som ger olika UV-ljus beroende på årstid och väderlek, får du all-tid samma UV-ljus i solariet.
5 Solen kan minska vårdnotan med 34 miljarder
Att alla dessa positiva hälsoeffekter givetvis har konsekvenser före vårdens ekonomi, har du säkert redan räknat ut. Men i år har det för första gången kommit konkreta siffror.
En internationell forskarrapport visar att ett ökat intag av vitamin D – solen är den viktigaste källan – skulle minska Europas vårdnota med 17 %, eller ca € 177 miljar-der . I Sverige skulle det innebära en besparing på ca SEK 34 miljarder.
Forskargruppen bestod av medlemmar från USA, Norge, Österrike och Tyskland, vilka samtliga forskat kring D-vitamin. Enligt gruppen kommer de starkaste häl-soeffekterna inom allvarliga och spridda sjukdomar som cancer (alla varianter), hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet, inflammationer i luftvägarna samt den dentala sektorn (Josef Fritzl barnfångar hade ju som bekant tappat tänderna).
Gruppen har baserat sina beräkningar på den senaste forskningen om sol och D-vitamin. Enligt forskarna är människan anpassad för att få 80 % av sitt behov D-vitamin från solen. Studien är baserad på data från 17 länder i norra, västra och södra Europa, bl a Danmark, Finland, Storbritannien, Österrike, Frankrike, Itali-en och Tyskland.
William B. Grant, som ledde sammanställningen av studien, kommenterar:
• ”Våra undersökningsresultat borde ses som en väckarklocka för både hälso-vårdsmyndigheter och politiker; de borde lära känna de positiva hälsoeffek-terna av D-vitamin bättre”
• ”Tillräckligt med D-vitamin är ett billigt sätt att förebygga sjukdomar och – en omständighet många uppskattar – kräver ingen omställning i livsstil eller matvanor.”
De svenska siffrorna är baserade på Sveriges Kommuner och Landstings uppgifter om landstingens sjukvårdskostnader, vilka ligger på ca SEK 200 Mdr år 2007. Notera att kommunernas kostnader för ex vis äldreomsorg inte är inkluderade i detta belopp.
6 Fakta om D-vitamin
Vi får i oss de flesta vitaminer i tillräcklig mängd via kosten och med hjälp av vita-mintillskott. Det gäller dock inte för D-vitamin (kalciferol) där den största andelen – omkring 75 % – genereras när huden utsätts för solens UV-strålar . D-vitaminet i blodet omvandlas i levern till 25-hydroxyvitamin D3 (kalcifediol) som i sin tur om-vandlas i njurarna till 1,25-dihydroxyvitamin D3 (kalcitriol).
Studier som gjorts sedan 2003 visar att de flesta amerikaner lider brist på D-vitamin. Amerikanska studier visar också att D-vitaminnivån i blodet varierar med breddgra-den och att de grupper av befolkningen som bor längst norr ut lider störst brist på D-vitamin .
På hud av europeisk typ bildas ca 6 IE av D-vitamin per kvadratcentimeter och timme om huden får tillgång till UVB-strålning . Tre timmars sommarsol på ansiktet beräk-nas producera 10 mikrogram = 400 IE D-vitamin (traditionellt sett ett rekommende-rat dagsbehov). Grovt räknat (breddgrad, molnighet, hudtyp etc påverkar resultatet) uppnås denna dos av D-vitamin om man låter 1/3 av kroppen utsättas för solljus en halvtimme om dagen på våra breddgrader.
Nya studier rekommenderar ett betydligt högre dagsbehov – upp till fyra gånger så mycket ( 1 500 IE) som det traditionella dagsbehovet.
Solskyddskrämer reducerar kraftigt hudens möjlighet att producera D-vitamin . Det är därför mycket tveksamt om de minskar risken för cancer.
För att få tillräckligt med 25-hydroxivitamin D menar Professor Giovannucci att man behöver tillföra kroppen 1 500 IE av vitamin D3 per dag oralt. Det är högre doser än vad som normalt rekommenderas, vilket antyder att vi behöver vistas i solen betydligt mer än vad som tidigare rekommenderats. (Se faktaruta om D-vitamin). Flera studier visar också att ju mer man solar desto mindre är risken att utveckla cancer .
7 Fakta om strålning
Irradians är i princip strålningsstyrka. Den brukar räknas i Watt per kvadratcentime-ter. Lite slarvigt kan man säga att ljusstyrkan hos en vanlig glödlampa också räknas i Watt – en 60 W lampa lyser starkare än en 25 W lampa. (Watt-talet hos glödlampan är elektrisk effekt).
Irradiansen brukar anges i olika våglängder och anges i nanometer (nm). En nano-meter är det samma som en tusendels millimeter. Strålning ”svänger fram och tillba-ka” när den förflyttar sig. När våglängden är kort ”svänger” strålningen snabbare än när den är lång. Strålningen svänger alltså långsammare vid 390 nm än vid 295 nm. Det är också när strålningen svänger som snabbast – i området 290-320 nm som hu-den blir lättast irriterad – det uppstår en rodnad.
Kurvan på bilden är justerad så att den speglar vad som händer då strålningen träffar människans hud – och då med tanke på hur huden rodnar då man solar. Det kallas vägd strålningsstyrka – eller med ett mer vetenskapligt uttryck ”erytemvägd irradi-ans”.
Den strålning som ligger i intervallet 290-320 nm brukar kallas UVB-strålning – den strålning som ligger i intervallet 320-400 nm brukar kallas UVA-strålning. Det är strålningen i intervallet 290-315 nm som gör att det produceras D-vitamin då strål-ningen träffar människans hud.
De nya Ultra Tan-rören ger strålning i hela det område där det bildas D-vitamin – kurvan sticker iväg redan vid 295 nm och det finns en stor topp i området 310-315 nm.
8 Mer information om goda skäl att sola:
8.1 Stärk kroppens skydd mot cancer
Professor Edward Giovannucci, D.Sc., M.D. Harvard School of Public Health, Boston, MA, 2005, m.fl.
8.2 Stärk hjärt/kärlsystemet
Professor Michael Hollick, University of Boston, 2000.
8.3 Stärk den fysiska och mentala hälsan
Dr. Dietmar Alf, Olympic base Rhein-Ruhr, 2000. Psychologist Dr. Jürgen Zuley, Schlafmedizines Zentrum der Uni-versitätsklinik Regensburg.
8.4 Minska risken för Osteoporos (benskörhet)
Dr. Zofia IshShalom, Rambam Medical Center Haifa, Israel, 2000.
8.5 Sänka blodtrycket och utvidga blodkärlen
Dr. sc. med. Hans Joachim Winterfeld, University Hospital of Cardiovascular Surgery, 2000.
8.6 Skydda hjärtat
Professor Dr. med. Malte Bühring, Dr. Rolfdieter Karause, University hospital Benjamin Franklin, University of Berlin.
8.7 Sänk kolesterolhalten
Dr. sc. med. Hans Joachim Winterfeld, University Hospital of Cardiovascular Surgery, 2000.
8.8 Behandla kroniskt eksem (neurodermitis)
Dr. Gregor von Kobyletzki, Hospital for Skin Diseases of the Ruhr University Bochum.
8.9 Behandla acne
Dr. med. Nils Sönnichsen, Poliklinik for skin diseases, Charité Berlin.
8.10 Öka hudens medfödda solskydd (bildandet av ljus kallus)
Prof. Dr. V.E. Reeve, University of Sydney.
9 Källförteckning:
(1). The Role of Vitamin D in Cancer Incidence and Mortality, Professor Edward Giovannucci, D.Sc., M.D. Harvard School of Public Health, Boston, MA, 2005.
(2). CCAAT/Enhancer-Binding Protein: A Molecular Target of 1,25-Dihydroxyvitamin D3 in Androgen-Responsive Prostate Cancer LNCaP Cells. Cancer Res. 2005 Jun 1;65(11):4762-8. Ikezoe T, Gery S, Yin D, O’kelly J., Binderup L, Lemp N., Taguchi H, Koeffler HP.
(3). Sun Exposure, Vitamin D Receptor Gene Polymorphisms and Risk of Advanced Prostate Cancer. Cancer Research 65, 5470-5479, June 15, 2005. Esther M john, Gary G Schwartz, Jocelyn Koo, David Van Berg and Sue Ingles.
(4). Prediagnostic Plasma Vitamin D Levels, Vitamin D Receptor Gene Polymorphisms, and Susceptibility to Prostate Cancer. American Society of Clinical Oncology. Hoijie Li, M. Stampfer m.fl.
(5). Plasma 25-hydroxy vitamin D concentrations, vitamin D receptor genotype and breast cancer risk in UK Caucasian population. Eur J Cancer, 2005 May;41(8):1164-1169. Epub 2005 Apr 14. Lowe LC, Guy M, Mansi JL, Peckitt C, Bliss J, Wilson RG, Colston KW.
(6). Ultraviolet Radiation Exposure and Risk of Malignant Lymphomas. Journal of the National Cancer Institute, Vol. 97, No 3, 199-209, Feb 2, 2005. Karin Ekström Smedby, Henrik Hjalgrim m.fl.
(7). Sun exposure and mortality from melanoma. J Natl Cancer Inst. 2005 Feb 2;97(3):195-9. Berwick M, Armstrong BK, Ben-Porat L, Fine J, Kricker A, Eberie C, Barnhill R.
(8). Sunlight and vitamin D for bone health and prevention of autoimmune diseases, cancers, and cardio-vascular disease. Am J Clin Nutr. 2004 dec;80(6 Suppl):1678S-88S. Hollick MF.
(9). Dr. sc. med. Hans Joachim Winterfeld, University Hospital of Cardiovascular Surgery, 2000
(10). Dr. Dietmar Alf, Olympic bae Rhein-Ruhr, 2000.
(11) Psychologist Dr. Jürgen Zuley, Schlafmedizines Zentrum der Universitätsklinik Regensburg ).
(12) Dr. Zofia IshShalom, Rambam Medical Center Haifa, Israel, 2000
(13) Sunbed use and risk of melanoma: results from a large multicentric European study. P.H. Autier, E. De Vries, A.M.M Eggermont, J.W. Coebergh, U.Ringborg, Y. Bandberg, V. Bataille and A.R. Grivegne, Luxenbourg Health Institute).
(14) Atlas of cancer mortality in United States: 1950 – 1994. NIH Publication No. 99-4564, 1999), (Den-vesa SS, Grauman MA. Blot, WJ, Penello GA, Hoover RN, Fraumeni JF).
(15). Geographic variation in breast cancer mortality in the United States: a hypothesis involving expo-sure to solar radiation. Preventive Medicine, Vol. 19, 1990, pp 614-22. Garland, Frank C., et al.
(16) Influence of season and latitude on the cutaneous synthesis of vitamin D3: exposure to winter sun-light in Boston and Edmonton will not promote vitamin D3 synthesis in human skin. J Clin Endocrinol Metab 1988; 67:373-8.
(17) Sunscreens and melanoma: Implications for prevention. Journal of the National Cancer Institute, Vol. 86, No. 2, January 19, 1994, p.p. 78-9. Koh, Howard K. & Lew, Robert A.
(18) Vitamin D Intake and the Risk for Pancreatic Cancer in Two Cohort Studies. Cancer Epidemiol Bio-markers Prev 2006 15: 1688-1695, Halcyon G. Skinner, Dominique S. Michaud, Edward Giovannucci, Walter C. Willett, Graham A. Colditz, and Charles S. Fuchs.